I ljuset av de ekonomiska nyckeltalen ser den övergripande bilden av det finländska jordbruket väldigt svag ut. Företagarinkomsten från jordbruket har visat en nedåtgående trend under hela 2000-talet. Den svaga lönsamhetsutvecklingen har sina grundläggande orsaker i Finlands EU-medlemskap och de utmaningar som det innebar för vårt jordbruk att anpassa sig till den mer krävande omvärlden. Producenternas ställning i matkedjan är sämre än vad den verkliga vikten av dem ger sken av. I matkedjan med en dålig inre atmosfär har handeln en stark ställning.

Syftet med denna studie var att kartlägga möjligheterna att öka företagarinkomsten från jordbruket med 500 miljoner euro. Detta konstaterades vara möjligt. Att uppnå målet kräver dock väldigt stora förändringar och reformer såväl i primärproduktionen som i hela matkedjan.

Vår matkedja behöver en gemensam vision och en tydligare win-win-tanke längs hela kedjan. Producenterna måste skärpa användningen av egenmakt och förkovra kunskaperna i ekonomisk förvaltning. Gårdar som investerar och utvecklar verksamheten, livsmedelsexport, ny teknik och ett omfattande program för utveckling av åkrar ska lyftas fram som strategiska prioriteringar inom utveckling av jordbruket. Även vikten av innovationer och gårdarnas specialisering ska ökas i samband med jordbruksreformen.

Förutom klimatförändringen och ny teknik genomgår jordbrukets omvärld stora förändringar. En sådan omvärld och lönsamhetskrisen kräver ett starkt kompetensbaserat stöd till lantbruksföretagare. Ett av de viktigaste förslagen i rapporten gäller att inrätta ett nytt kompetens- och servicecenter i samband med Naturresursinstitutet.